Mar Mediterranèe: Differenze 'mbrà revisiune

Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
ZéroBot (parlecondrebbute)
m Robbot Stoche a mette: sc:Mare Mesuderraniu
Xqbot (parlecondrebbute)
m r2.7.3) (Robot: Modifico fo:Miðjarðarhav in fo:Miðjarðarhavið; modifiche estetiche
Linea 30:
'U Mediterranèe jè collegate ad [[ovest]] a l'[[oceane Atlandeche]], attraverse 'ô [[stritte de Gibilterre]]. Ad [[est]] attraverse 'u [[mar de Marmara]], tramite le [[Dardanelle]] e 'u [[Bosforo]], jè collegate ad 'u [[Mar Gnure]]. 'U mar de Marmara jè spesse conziderate 'na vanne d'u Mediterranèe, mendre 'u Mar Gnure avène generalmènde conziderate 'nu mare scucchiáte. 'U [[canale de Suez]] a [[sud]]-[[est]] aunisce 'u Mediterranèe ad 'u [[Mar Russe]].
 
Le [[maree|maree]] sonde assaje picche pure a cause d'ô scarse collegamènde cu l'[[oceane (sciugrafije)|oceane]], ca limite 'a masse d'acque comblessive 'mbestite da 'u fenomene.
 
Le temberature d'u Mediterranèe tènene estreme combrese 'mbrà lle '''10 °C''' e le ''' 32 °C'''.
Generalmènde se scè 'mbrà le '''12 °C''' – '''18 °C''' jndr'â lle mise 'mbìernale spiccianne cu le '''23 °C''' – '''30 °C''' jndr'â lle mise estive, a seconne de le vanne.
 
A l'azione d'u mar Mediterranèe cumme calandrone termeche jè pe' 'na bbuèna vanne dovute 'u [[clime mediterranèe]], generalmènde caratterezzate da [['Mbìerne|'mbìerne]] umide ed [[estate|estate]] calle e secche. Coltivazione caratteristeche d'a reggione sonde: [[olea europaea|alie]], [[vitis|vite]], [[agrume]], e [[querce da sughere]].
 
[[File:Diogo Homem 1563.jpg|350px|thumb|Portolane de Diego Homen (1563). Bibblioteche Nazionale, Firenze]]
Linea 45:
L'{{arabo|البحر الأبيض المتوسط}}, ''al-Baḥr al-Abyaḍ al-Mutawassiṭ'', ce segnefeche "Mar Vianghe de Mmienze", hé evidendemènde lassate l'ispirazione ad 'a dizione [[Lènga turche|turche]] de ''Akdeniz'', "Mare Vianghe". Jndr'â lle otre lènghe d'u munne, solitamènde se tène quacche vôte 'nu [[prestite lènguisteche|prestite]] da 'u latine o da [[lènghe neolatine]] (es. [[Lènga 'nglese|'nglese]] ''Mediterranean Sea''), e otre vôte, cchiù spesse, 'nu [[calche lènguisteche|calche]] da 'u senze de "mare medie, 'n'mmienze (a le terre)" (es. [[Lènga tedesche|tedesche]] ''Mittelmeer'', [[Lènga ebraiche|ebraiche]] ''Hayam Hatikhon'' (הַיָּם הַתִּיכוֹן), "'u mare de mmienze", [[Lènga berbere|berbere]] ''ilel Agrakal'', "mare 'mbrà-terre", [[Lènga giapponese|giapponese]] ''Chichūkai'' (地中海), "mare 'n'mmienze a le terre", [[Lènga albanese|albanese]] ''deti mesdhe'', 'U mare 'n'mmienze alle terre).
 
== Clime ==
{{Vedi anche|Clime mediterranee|Clime subtropecale}}
[[File:Med clim spanish script.png|thumb|right|250px|Vanne d'a Terre ca tènene 'nu clime mediterranee]]
Linea 155:
 
== Bibbliografije ==
* {{cita libro|cognome=Mojetta|nome=Angelo|coautori=|titolo=Mar Mediterranèe|anno=2005|editore= White Star|città=|id=ISBN 88-5400540-2470247-X|cid=}}.
* {{cita libro|cognome=Trainito|nome=Egidio|coautori=|titolo=Atlande de flore & faune d'u Mediterranèe: guide a ll'ambiende sommerse|anno=2005|editore=Il Castello|città=|id=ISBN 88-8039-395-2|cid=}}.
*Wagner, Horst-Günter, ''Mittelmeerraum, Geografia, Historia, Economia'', Darmstadt 2011, 230 pp. [ISBN 978-3-534-23179-9].
Linea 231:
[[fi:Välimeri]]
[[fiu-vro:Vaihõmeri]]
[[fo:MiðjarðarhavMiðjarðarhavið]]
[[fr:Mer Méditerranée]]
[[frp:Mar Mèditèrranê]]